Att klappa och umgås med hundar ger en stund av "glädje och skratt, närhet och värme".

Det "skapar kontakt"mellan människor som får ett gemensamt samtalsämne, vilket i sin tur "ökar känslan av samhörighet."

"Minnet tränas"när man pratar om tidigare besök och/eller om andra upplevelser man har.

Det ger "lugn-o-ro" genom ökad oxytoxinhalt samt "sänker blodtryck och kolesterol."

Både "självkänsla och självförtroende ökar."

Hundar är "allmänt stressreducerande," såtillvida man inte är hundrädd.


Vid "hundrädsla-/-osäkerhet"kan hundarna lugnt närvara vid trevande kontaktförsök, och även hjälpa till med allmän hundkunskap (tex hur närma sig en hund, vad ”säger” hunden i olika situationer).

 

Det är mycket ”osynligt” som ett hundbesök kan ge.

Mera synligt är då träning av tex:

  • Grovmotorik/balans (tex gå, kasta boll,sätta/resa sig),

  • Finmotorik(tex ge godis, hälla upp vatten o servera, borsta),

  • Muskeltonus (tex klappa lagom hårt)

  • Öga/hand-koordination (tex klappa, kasta boll),

  • Känselsinne/taktil perception (tex klappa, mysa, kramas),

  • Tal/expressivt språk o hörsel/auditativ perception (tex hundens namn, olika kommandon, återberättelse av händelse, följa instruktioner).

 

 

Enligt olika forskningar är kontakt med djur ett basbehov hos människor.

”Djur har en unik kompetens att påverka människor i svåra situationer och med funktionshinder.

” (Djur i vården av Ingemar Norling)


                                                                                                                                                                 

 

                                                                                                                          Hem